Hyvä lukiolainen

Kun suunnittelet jatko-opintojasi joko ammattikorkeakoulussa tai yliopistossa, voit jo lukioaikanasi vaikuttaa korkeakouluopintoihisi varmistamalla riittävän hyvän lähtötason ruotsin kielessä.
Jokaiseen korkeakoulututkintoon sisältyvät pakolliset toisen kotimaisen kielen opinnot. Sekä kielilaki että valtioneuvoston asetus yliopistojen tutkinnoista (794/2004) määrittävät yliopistossa toteutettavan ruotsin opetuksen sisältöä ja tasoa.

Valtioneuvoston asetuksessa sanotaan näin:
6 §

Kielitaito
Opiskelijan tulee alempaan tai ylempään korkeakoulututkintoon sisältyvissä opinnoissa tai muulla tavalla osoittaa saavuttaneensa:
suomen ja ruotsin kielen taidon, joka julkisyhteisöjen henkilöstöltä vaadittavasta kielitaidosta annetun lain (424/2003) 6 §:n 1 momentin mukaan vaaditaan valtion henkilöstöltä kaksikielisessä viranomaisessa ja joka on tarpeen oman alan kannalta.

Käytännössä tämä tarkoittaa sitä, että jokainen yliopisto-opiskelija saa opiskella oman alansa ruotsia. Edeltävien opintojen tulisi olla lukion ruotsin kurssit. Tämä ei tarkoita viittä pakollista ruotsin kurssia, vaan kaikkia niitä kursseja, joita lukiossa on tarjolla. Mitä parempi ruotsin kielen taitosi on, sitä helpompi sinun on perehtyä oman alasi teksteihin, kirjoittaa oman alasi kirjoitelmia ruotsiksi ja keskustella alakohtaisista asioista.
Yliopistossa tiedekunnat päättävät itsenäisesti ruotsin kurssien pituudesta ja kielikeskus toteuttaa opetuksen. Kurssien pituuksissa voi olla eroja eri tiedekuntien välillä. Lapin yliopistossa lyhyimmät kurssit ovat kasvatustieteellisessä tiedekunnassa sekä taiteiden tiedekunnassa. Kummassakin ruotsin kurssit ovat pituudeltaan 36 tuntia (3 opintopistettä). Yhteiskuntatieteellisessä tiedekunnassa ruotsin kurssien laajuus on 48 tuntia (4 opintopistettä). Oikeustieteellisessä tiedekunnassa ruotsin kurssien laajuus on 60 tuntia (5 opintopistettä). On tärkeää huomata, että vaikka kurssien laajuudessa on näinkin suuria eroja, vaatimus- taso on kaikilla kursseilla sama, koska laki on sama kaikille pakollisille ruotsin kursseille. Siksi varsinkin lyhyet kurssit voivat olla opiskelijalle erittäin työllistäviä, jos perustiedoissa on suuria puutteita.
Laitan tähän katkelmia muutamista eri koulutusohjelmille suunnatuista teksteistä, joita luemme ruotsin kurssilla. Voit niiden avulla päätellä onko oma kielitaitosi riittävällä tasolla, jotta ymmärrät tekstiä ja pystyt keskustelemaan siitä, vai pitäisikö perustaitoja vielä täydentää.

Kasvatustieteellinen ala, 3 opintopisteen eli 36 tunnin kurssi:
”PISA-rapporterna talar vidare mycket lite om lärare och nämner inte ordet ”instruktion”, vilket står i samklang med den nya pedagogikens idé att elever ska söka information på egen hand och lärarna endast finnas till hands som hjälp. Det var inte förrän McKinsey-rapporten publicerades 2007 som PISA-undersökningarna använts som underlag för att förutsättningslöst studera vilka faktorer som är viktiga för elevers inlärning. McKinsey-undersökningen kommer fram till att lärarkvalitet är den viktigaste faktorn och rekommenderar därför att man lockar de bästa gymnasisterna att bli lärare, utvecklar dem till goda ”instruktörer” och sedan ser till att denna goda undervisning når alla elever.”

Taiteiden tiedekunta, teollinen muotoilu, 3 opintopisteen kurssi (36 tuntia)
”Designer har länge fascinerats av naturen och låtit den återspeglas i formgivningen av produkter. En trend som nu börjar ta form är att även naturens funktioner inkluderas i designen. Detta kallas Biomimicry. Genom att studera naturens sätt att exempelvis skydda sig mot kyla, vara självförsörjande på energi, samla
vatten och optimera användning av resurser så kan begreppet ”inspireras av naturen” få en vidare betydelse. En imitation av de ekologiska systemen kan leda till hållbarare samhällsbyggen eller och enskilda arters funktioner återges i produkter och produktionsprocesser som är mer hållbara.”

Yhteiskuntatieteet, sosiaalityö, 4 opintopisteen kurssi (48 tuntia)
”Även när det inte handlar om något ingripande är det värdefullt för polisen att kunna stämma av med socialrådgivarna om deras bild av till exempel skadegörelse eller bråk på en skola. Om socialtjänsten och polisen gör iakttagelser om samma individ så kan det leda till samtal, även om det inte finns några direkta brottsmisstankar. Det handlar om att erbjuda hjälp och berätta vad som händer om man trampar fel, och inte att peka ut någon i onödan.”

Yhteiskuntatieteet, hallintotiede, 4 opintopisteen kurssi
”Med statsrådet avses Finlands regering som består av statsministern och ett behövligt antal andra ministrar. Med statsrådet avses också det organ för beslutsfattandet som består av statsrådets allmänna sammanträde och ministerierna. Riksdagen väljer statsminister, som republikens president därefter utnämner till uppdraget. Presidenten utnämner de övriga ministrarna i enlighet med statsministerns förslag. Ministrarna skall vara för redbarhet och skicklighet kända finska medborgare.”

Yhteiskuntatieteet, sosiologia, 4 opintopisteen kurssi
”I genomsnitt ett barn per skolklass får någon gång under uppväxten uppleva att samhället övertar föräldrarnas ansvar. Omkring 15 000 barn är just nu omhändertagna och placerade för samhällsvård i en fosterfamilj eller på en privat, en kommunal eller en statlig institution, och två tredjedelar av dessa barn är tonåringar. Men axlar samhället detta ansvar på ett bra sätt? Kan de sociala myndigheterna betraktas som goda föräldrar som ger barnen trygghet, kontinuitet och god vård? Nej, svarar Socialstyrelsens experter. ”

Oikeustiede, 5 opintopisteen kurssi (60 tuntia)
”När riksdagen har antagit en lag sammanställs den till en färdig lag i det som kallas riksdagens svar. Sammanställningen sker utifrån regeringens proposition och utskottsbetänkandet. När svaret sedan har granskats lagtekniskt och undertecknats av riksdagens talman och generalsekreterare, tillställs republikens president lagen för stadfästelse. Stadfästa lagar publiceras i Finlands författningssamling. Presidenten kan också låta bli att stadfästa en lag. I så fall sänds den tillbaka till riksdagen för ny behandling. Lagen måste då godkännas med oförändrat sakinnehåll eller förkastas. Om riksdagen antar lagen på nytt träder den i kraft utan stadfästelse. Om lagen inte antas anses den ha förfallit.”

Jokaisella ruotsin kurssilla luemme oman alan tekstejä, opettelemme oman alan termejä kääntämällä lauseita sekä ruotsista suomeen että suomesta ruotsiin, keskustelemme alakohtaisista aiheista, kirjoitamme tiivistelmiä, luemme uutisia, kerromme niistä ja pidämme esitelmiä. Jos osaat kieliopista ainakin määräysmuodot, sanajärjestykset ja s-passiivin, se on riittävän hyvä pohja, ja voit keskittyä oman alasi termien opetteluun.

Opiskeluterveisin,
Sinikka Koivurova
ruotsin lehtori
Kielikeskus
Lapin yliopisto